Första gången man ringde samtal igår då, hehe, trodde jag skulle dö.. Men man lärde sig av det. För varje gång man fick kämpa släppte de där spärarna. Men med den där dåliga magkänslan som ändå vart kvar gick jag hem & fruktade morgondagen en aning. Trött & sliten tog man sig upp,  klistrade på leende & mådde super bra under frukostmötet! & nu har vi åter börjat ringa, men ett annat sorts samtal & det var faktiskt super kul, tro det eller ej, men det var de! & det var såååå skönt!